Sedan det knaperstekta ägget gjorde entré i mitt liv har inget varit sig likt. Jag fungerar knappt normalt längre. Allt jag tänker på är knaperstekt ägg. Jag drömmer om det på nätterna och fantiserar om det på dagarna. Det är lite som att vara kär. Hjärnan fungerar inte riktigt som den ska. Jag kan sitta på en föreläsning och skriva ner allt som läraren säger. När lektionen är slut inser jag att jag skrivit sju sidor om vilka tillbehör och smaker som gör sig bäst till knaperstekt ägg och inte ett ord om den klassiska retorikens tre genrer.
---
Skär helt sidfläsk i bitar och pudra med kardemumma. Stek fläsk. Stek ägg.
OK. Apelsingelé. Mycket okomplicerat.
1 tsk gelatinpulver.
När jag använder gelatin brukar jag måtta 1 del gelatin, 4 delar kallt vatten.
Rör ut pulvret i vattnet och låt det sätta sig.
Pressa en apelsin.
Koka upp saften med en nypa malen stjärnanis.
Gelatinet är färdigt.
Vispa ner det i den varma saften
Häll vätskan i en liten form.
In i kylen i ett par timmar eller över natten.
Gelé var det här.
Avocado och apelsin passar ihop som handen i handsken.
Vilket helt osökt får mig att tänka på att jag tappat bort åtta par vantar på två år.
Punktera äggulan och skvätt lite balsamvinäger på den. Fett + vinäger = succé.
Knaperstekt ägg med balsamvinäger, kardemummafläsk, ruccola, avocado och apelsingelé. Gudagott.
Och visst. Man hade väl kunnat skära apelsinbitar och lagt på. Men gelé är skojigare.
