HEMMA HOS LINDA

Nittiotalet har knappt börjat. Det är första dagen efter sommarlovet. Jag ska börja sjunde klass. Jag sitter i ett hörn i klassrummet och försöker att inte möta någons blick. Är det ledigt här? frågar någon och jag mumlar ja, jo. En tjej slår sig ner bredvid mig. Hon har stora färgglada örhängen och axellångt blont hår och jag tänker att det måste vara den där populära, übercoola tjejen jag hört ryktas om. Jag vågar knappt hälsa. Men Linda är lika töntig som jag. Samlar på örhängen, gillar Arvingarna, älskar IFK och har en groda som heter Ravelli. Töntig och übercool och går sin egen väg. Det säger ju sig självt att sådana människor släpper man inte hursomhelst. 

Den populära tjejen gjorde förresten entré sist av alla. Jag minns knappt hur hon såg ut. Jo. Hon var kort.

Många år senare, när högstadiet för länge sedan försvunnit i nittiotalsdimman, fotade jag Lindas bröllop. Hon och Henrik gifte sig mellan två träd och hade festen i en lada. En dag fylld av skratt, såpbubblor och mjukisdjur i äppelträd. Bröllopet finns här och här.

Bredvid den gamla ladan låg ett väldigt gammalt hus. Idag är det solgult. Där bor Linda. Omgiven av pepparrot och vidsträckta ängar och gräs som vajar för vinden.

Här har vi gräs som vajar för vinden.

Här har vi pepparrot och Linda.

 Jag älskar att kolla in folks kylskåp. Vissa kollar badrumsskåp. Jag kollar kylen. Jag öppnar den lite försiktigt när den jag är hemma hos går på toa. Att smygtitta in i ett kylskåp är som att glänta på dörren till en människas själ.

Ett solgult hus med ett solgult kök och inslag av rött.

Fler inslag av rött.

Henrik rättade matteprov.

Jag tycker att Stefan och Carl-Johan borde anlitat en arkitekt istället för en arbetslös copywriter. 

Jag fattade nämligen inte ett smack och gissar att taket rasar in närsomhelst.

Kökstrappa och gamla vinyler på väggarna.

Halltrappa med bröllopsfoton och personligt gjorda illustrationer av Lady Thirty.

Mupparna på middag.

En mycket liten orkan har gått loss i vardagsrummet.

Det bor nämligen ytterligare en person här.

Samma person som på ultraljudsbilden.

 Världens bästa lilla person med världens bästa rum.

Och priset för världens finaste tapet går till: DEN HÄR.

You had me at två getter i en luftballong. 

Linda är lärare. Gissa ämnet.

 Läshörna.

Nej, nu bryter vi för mat. Mitt blodsocker är farligt lågt.

Citronkyckling och sallad med spenat, jordgubbar, avocado, apelsin och fetaost. 

Efter-maten-koma med Audrey Hepburns huvud i bakgrunden.

Mera Audrey.

En Audreytapet. Man dör ju lite.

En flamingo som åker vespa. Inga konstigheter.

Gamla vinyler.

 Ännu fler gamla vinyler. Linda älskar Barbara Streisand.

Fler ville kolla vinyler.

Ibland tänker jag att det är helt galet att Linda är mamma. Vi går ju i sjuan.

Jag fick ett sjukt bra råd av Daniel Tiger:

När du blir så arg så det blir ett vrål

Andas in djupt och räkna så

1-2-3-4

 Måste lägga det på minnet.

Vi spelade Popkult. Jag ägde!

Men föll på mållinjen och blev sedan brutalt misshandlad av Mr T.
Förbannade felformulerade frågor. Den där ramsan kom i och för sig väl till pass.

Jag somnade med huvudet på Emil.

Till frukost blev det bananpannkaka med choklad och bacon.

Före

Efter

En näve mandlar, sex ägg, två mogna (prickiga) bananer, 1 tsk kanel och 1 tsk kardemumma. Mixa till en fluffig smet. I med 1 paket (140 gram) stekt bacon, skiva en banan över och tryck i fyra rutor mörk finhackad choklad. In i ugnen på 200 grader i 10-12 min. Riv lite citronskal över.

Nu tänkte jag att du skulle göra rawbars, sa Linda. Så då gjorde jag det. 
Lyxen att kunna gå loss i folks skafferier med fria händer.

Sedan gick vi ut.

Gungade.

Vissa av oss däckade.

Snipp, snapp, snut, så var helgen slut och jag åkte hem igen.