Jag hatar att kategorisera, men om man skulle dela in världen i två läger hade man, grovt förenklat, kunnat göra det så här:
folk som lagar mat by the book
folk som öppnar sagda bok och tänker nej, alltså jag orkar inte hålla på och måtta och organisera nu kör vi bara på och ser vad som händer
(sedan har vi såklart folk som inte lagar mat alls, men för enkelhetens skull har jag sållat bort dessa arma stackare)
Jag är en sådan som inte orkar mäta och följa recept. Jag äger ett decilitermått och använder det för tillfället som vas. Ibland blir det bra. Ibland åker maten i sopen. Eller nej, jag äter oftast upp den ändå.
Organisering har aldrig varit min starka sida, vilket yttrar sig i att det oftast ser ut som kriget när jag lagar mat. Det innebär också att jag deklarerar i elfte timmen, är en obotlig tidsoptimist och glömmer saker. Som att skriva ner recept. Sedan sitter jag där och bara
men det här var ju hur gott som helst
men jag har inte den blekaste aning om hur jag gjorde för att det skulle smaka så himla bra.
Som det här till exempel.
Kokosmjölk, linser och broccoli och... något mer. Bacon. Tror jag. Och lök.
Det är tur att jag inte är kock.
- Ursäkta, exakt vad är detta?
- Jag tror att det där är lök. Och det där skulle kunna vara rödkål. Det där gröna är iallafall broccoli, det vet jag alldeles säkert.
Jag hade fått sparken efter en dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar